Efter en vecka på Stora Lulevattnet är undertecknad hemma i Östergötland igen. Jag vistades på min dotters sambos föräldragård vid sjön. Det är varje år lika spännande att åka upp till denna stora sjö. Den har en karaktär som påminner om både Sommen och Vättern. Men upplevelsen av vildmark är större då det endast finns några enstaka båtar i sjön som är 4 mil lång och 7 km bred. Obrukad skog (naturreservat) och fjäll ramar in sjön.
Fisket jag bedrivit har mest handlat om trolling med ytbeten. Sjön är otroligt produktiv trots det kristallklara vattnet och gäddor (topp 7 kg), öringar (topp 4 kg), harr (topp 1,2 kg) och abborre har tagit på det som serverats. Det är märkligt att en klarvattensjö med bara sten och grus runt stränderna har ett så rikt gäddbestånd. Var leker dom?
För omväxlings skull inköptes en maskburk i Gällivare och utrustad med ett 4 m metspö fick det bli abborrmete en eftermiddag. Fisket var ett av de bästa abborrfiskena detta år för mig och ett 25 tal borrar i viktklassen 300-400 gr sparades.
Efter detta abborrfiske undrade jag ännu mer vad som gör att denna sjöär mer fiskrik än de flesta sjöar här i Östergötland. Isbelagd från början på november till en bit in i juni och en vattentemperatur som nästan aldrig når upp till 15 grader. Den enda förklaring som jag kan komma på är att det finns väldigt stora 3-5 m bottnar med nate (barnkammare åt abborre och gädda). Många små tillflöden (lekområden för öring och harr) och att sjön innehåller ett rikt bestånd av storsik, småsik och siklöja och därmed har rovfisken ett dukat bord.
Här under kommer bilder från veckan.
Henry
Spöparavaner på Stora Lulevattnet
Kl. 01.00
Abborrfångsten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar